Nyheter

26 november 2020

ODIGHET och samråd med den sociala och ekonomiska kommittén

 Kassationsdomstolens sociala avdelning har genom tre domar förtydligat den påföljd som ålagts arbetsgivaren vid utebliven samråd med social- och ekonomiska kommittén eftersom arbetstagarens arbetsoförmågasförklaring är av icke-yrkesmässigt ursprung.

Arbetsgivares skyldigheter vid arbetstagares arbetsoförmåga

Sedan 1^eh januari 2017 krävs yttrande från personalombud om den konstaterade oförmågan är av yrkesmässigt eller icke-yrkesmässigt ursprung, medan skyldigheten att konsultera personalföreträdare tidigare endast fanns vid på varandra följande oförmåga till sjukdom eller arbetsolycka.

Arbetsgivaren ska då begära ett yttrande från social- och näringsutskottet. Inga formaliteter krävs för att inhämta yttranden från personalrepresentanter, arbetsgivaren kan till och med kalla dessa representanter via e-post. (Cass. soc., 23 maj 2017, n^o 15-24.713). 

Kassationsdomstolen klargjorde att personalrepresentanternas åsikt endast hade ett vägledande värde.

Till exempel även om kommitténs ledamöter sociala och ekonomiska var för att uttala uppsägningen av berörd arbetstagare, befriade detta inte arbetsgivaren från att söka omklassificering (Cass. soc., 6 maj 2015, n^o 13-25.727).

Sanktionen kopplad till frånvaro av samråd specificeras endast i samband med oförmåga av yrkesmässigt ursprung

Lagen av den 8 augusti 2016 (nr 2016-1088) om arbete, modernisering av den sociala dialogen och trygghet i yrkeskarriären förenade de förfaranden som är tillämpliga när det gäller uppsägningar på grund av oförmåga av yrkesmässigt ursprung och oprofessionellt.

Före ikraftträdandet av lagen den 8 augusti 2016 (nr 2016-1088) gällde samråd med personalföreträdare endast fall av arbetsoförmåga av yrkesmässigt ursprung.

Frånvaron av samråd ledde till att uppsägningen omklassificerades till en ogiltiga uppsägning som en sanktion.  

De tre domarna som avkunnades av Kassationsdomstolens sociala avdelning den 30 september 2020 (nr 19-16.488, n°19-13.122 FS-PB och n°19-11.974 FS-PBI), kastar ytterligare ljus över sanktionen åläggs arbetsgivaren vid utebliven samråd med social- och ekonominämnden vid uppsägning på grund av arbetsoförmåga av icke-yrkesmässigt ursprung.

Uppsägning för icke-yrkesmässig oförmåga och samråd med personalrepresentanter

Hittills hade Kassationsdomstolens sociala kammare ännu inte uttryckligen uttalat sig om vilken påföljd som är tillämplig vid bristande efterlevnad av samrådsförfarandet från den sociala och ekonomiska kommittén när oförmågan är av ospecifikt ursprung.

Dessa tre domar ger ytterligare förtydliganden.

Således angav domarna, genom domarna som registrerats under överklagandenummer 19-16.488 och 19-13.122, att "DEN anställd efter att ha förklarats olämplig vid utgången av en period av uppskov med anställningsavtalet efter en arbetsolycka, ankom det på arbetsgivaren att rådfråga personalföreträdarna om möjligheterna till omklassificering innan uppsägningsförfarandet inleddes. »

Domstolen förstärker sedan personalrepresentanternas befogenheter genom att bekräfta att deras samråd utgör en väsentlig formalitet även när oförmågan har ett icke-yrkesmässigt ursprung till den grad att detta yttrande också måste samlas in även i avsaknad av identifiering av personalbefattningar. .

Domarna ansåg också att samrådet med personalrepresentanter inte var föremål för någon formalitet och till och med kunde genomföras via telefonkonferens (19-13.122).

Slutligen upphävde kassationsdomstolen genom den sista domen som registrerades under överklagande nr 19-11.974 den dom som avkunnats av rättegångsdomarna som genom att göra en strikt tolkning av artiklarna L. 1226-2 och L. 1226-2-1 av arbetslagstiftningen, inte sanktionerade den arbetsgivare som hade underlåtit att uppfylla sin skyldighet att rådfråga personalrepresentanter om omklassificering av en olämplig anställd, enbart av det skälet att arbetsoförmågan hade ett orelaterade ursprung. Uppsägningen hade med andra ord inte omklassificerats till uppsägning utan egentliga och allvarliga skäl.

Genom att upphäva hovrättens dom beslutade Kassationsrättens sociala kammare att sanktionera arbetsgivaren för dessa försummelser kopplade till uteblivet samråd med personalrepresentanter i samband med en konsekutiv uppsägning, både en icke-yrkesmässig oförmåga än en oförmåga av yrkesmässigt ursprung.

I sammanhanget ansåg hon det "Okunnighet om bestämmelserna om omklassificering av en anställd som förklarats olämplig efter en icke-yrkesmässig olycka eller sjukdom, inklusive den som kräver att arbetsgivaren ska rådfråga personalrepresentanter, berövar uppsägningen av verklig och allvarlig orsak."

Följaktligen gäller två typer av sanktioner: antingen omklassificering till en ogiltiga uppsägning när arbetsoförmågan är av yrkesmässigt ursprung, eller omklassificering till en uppsägning utan verklig och allvarlig orsak i det fall att oförmågan är av yrkesmässigt ursprung.